Ny forskning från Karolinska Institutet visar att kvinnor som drabbas av depression i samband med graviditet löper en förhöjd risk att avlida. Hur kan vi minska den risken? En av forskarna bakom resultaten säger att vården måste bli bättre på att följa upp gravidas och nyförlöstas psykiska välbefinnande.

Kvinnor som utvecklar perinatal depression, det vill säga depression under graviditeten eller strax efter förlossningen, löper dubbelt så stor risk att dö än kvinnor utan depression som också fått barn. Dödsorsakerna kan vara både naturliga och onaturliga, men risken är högst att dö av onaturliga orsaker.

Resultaten kommer från en stor studie från Karolinska Institutet, där forskarna har använt data ur ett register där nästintill samtliga födslar i Sverige sedan 1973 ingår.

– Våra resultat visar bland annat att kvinnor med perinatal depression är sex gånger mer benägna att begå självmord än kvinnor utan denna form av depression. Riskökningen når sin topp under 30 dagar efter diagnos men förblir förhöjd i upp till 18 år senare, säger Donghao Lu, biträdande lektor på Karolinska Institutet

Fysiska hälsan är inte allt

Donghao Lu, Karolinska Institutet. Foto: Kristinn Ingvarsson.

Donghao tycker att svensk sjukvård håller en hög kvalitet. Vissa län har infört olika sätt att screena och fånga upp depressiva symptom hos kvinnor redan under graviditeten och där finns även utarbetade och tydliga vårdvägar.

– Men stora delar av mödravården fokuserar ju primärt på fostrets och den gravida kvinnans fysiska hälsa, säger han. Dessutom har frågor som rör förlossningsdepression hamnat hos BVC vars verksamhet egentligen har ett uttalat fokus på barnet. Vår studie betonar vikten av att inte glömma bort kvinnorna och deras psykiska välbefinnande under och efter graviditeten.

Mer forskning behövs

Enligt Donghao behövs bättre modeller för att förutsäga suicidalt beteende bland kvinnor med perinatal depression och mer forskning om riskminimering och screeningstrategierna.

– Det är också nödvändigt att vi har bra finansieringsmöjligheter för den här typen av forskning om vi vill uppnå ett friskt och jämställt samhälle i framtiden, avslutar han.

Förslag på ny satsning

Under 2023 har Forte kartlagt forskningsbehoven inom området kvinnors hälsa och sjukdomar. Arbetet resulterade i ett förslag på forskningssatsning på kvinnors hälsa där just gravidas hälsa och förlossningsvård inklusive eftervård, är ett av de prioriterade områdena.

– Fortes kartläggning pekar på liknande forskningsbehov om den psykiska hälsan under graviditet och efter förlossning. Vi såg bland annat att det finns ett behov av forskning om metoder för identifiering av gravida med depression och behandling av depression under graviditet, säger Nadja Fagrell Trygg, forskningssekreterare på Forte.

Forskningssatsningen föreslås inkludera såväl grundforskning som tillämpad och praktik- och klientnära forskning, gärna i nära samverkan med exempelvis vårdpersonal och vårdtagare.

Läs mer om förslaget i Fortes rapport:
Kvinnors hälsa och sjukdomar – kartläggning och analys av forskningsbehov

Läs mer om forskningen från Karolinska Institutet:
Kvinnor med förlossningsdepression har ökad risk att avlida